genetik

A

B Därför att anlagen finns där även om de är sällsynta.

C

D

Labbrapport

Titrering med byrett

Jag jobbade med: Marcus

 Syfte: Syftet är att skapa en helt Ph-neutral vätska genom att blanda en bas med en syra och sedan se resultatet med hjälp av ämnet BTB vilket skulle ändra färg beroende på vätskans ph värde.

Materiel: 10 ml HCL, Pipett, Pipettställning, 100 ml NaOH, BTB, Kristallistionsskål, Byrett och en E-Kolv

Utförande: Vi började med att hälla 10 ml HCL i en E-kolv och fyllde en byrett med 100 ml NaOH. Därefter hällde vi en liten mängd BTB i E-kolven för att senare kunna se resultatet. Efter det hällde vi gradvis i NaOH i E-kolven tills det att vätskan blev grön. Sedan hällde vi den neutrala vätskan i en kristallisationsskål. 

Resultatet: 

Vätskan ett neutralt ph-värde när mängden NaOH var 24,5 ml och mängden HCL var 10 ml. 

Bas: 24,5 ml

Syra: 10 ml

För att räkna ut hur mycket starkare syran är så tar du mängden bas (NaOH) och delar det med mängden syre (HCL)

24,5/10=2,4

Syran är alltså 2,4 gånger så stark som basen.

Slutstats: Du kan ändra en vätskas ph-värde genom att tillsätta ämnen som höjer eller sänker ph-värdet.

I detta fallet var det så att syran och basen tillsammans bildade H2O och NaCl (vatten och koksalt). 

HCL+NaOH=H2O+NaCl

No-frågor

1800
Svensk forskare
kallare
varmare
växthuseffekten
de upptäckte att det nu är mer koldioxid än det har varit på flera tusen år
0,7 c°
2-6°
metan och koldioxid
korna fiser metan
Ett avtal om att minska utsläppen
Genom att bygga ett vattenkraftverk
^that

Lågenergislampor vs. Glödlampor

Inledning
Enorma summor pengar och energi slösas varje år när man istället för att använda de mer energieffektiva lågenergilamporna som drar mycket mindre el och därmed är skonsammare för både miljön och plånboken. Detta kommer dock till en ökad kostnad för lamporna i sig, men om efterfrågan ökar kommer priserna att sjunka och alla kommer att vinna på bytet från glödlampor till lågenergislampor. 

Bakrund:

Problemet:
Varje år används enorma mängder energi i onödan när man använder vanliga glödlampor istället för lågenergilampor.

Det finns två sorters lampor:
Lågenergilampor och glödlampor. Glödlampor uppfanns under 1800-talet och har genomgått många ändringar sedan dess, i början användes förkolnad bambu som glödtråd, men detta ersattes senare med volfram som används än i dag. Dessa är mycket energikrävande i jämförelse med de relativt nya lågenergislamporna och kostar därför mycket mer i längden och är skadligare för miljön. På kraften som det krävs för att driva en 60 wattslampa kan man driva upp till fem lågenergilampor.

Målgrupp:
Skolan

Hur jag ska ändra: 
Jag ska försöka visa vaktmästaren hur mycket bättre lågenergilampor är genom att visa en lågenergilampa bredvid en traditionell glödlampa. 

Källor:
glödlampa. http://www.ne.se/lang/glödlampa, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-26.
Denna källa anser jag vara mycket pålitlig då det är Nationalencyklopedin och den är en källa som skolan många gånger rekommenderat. Faktamässigt så är källan utmärkt med mycket information och bra förklaringar.

http://en.wikipedia.org/wiki/Compact_fluorescent_lamp 2014-02-27

Denna är en öppen sida så den fakta jag hittar där är inte nödvändigtvis korrekt, jag har dock jämfört den med NE och de säger ungefär samma sak och då anser jag att det är en legitim källa. 

http://www.vattenfall.se/sv/lagenergilampor-sa-funkar-de.htm

Detta är energibolaget Vattenfalls egna hemsida. Denna verkar som en bra källa med relevant fakta. Då detta är ett offentligt företag så anser jag detta vara en pålitlig källa. Är dock inte helt säker att den är helt neutral, då det är ett företag kan det ha en subjektiv bild på lågenergilampor och endast skriva det som ger dem fler kunder. Jag tror dock inte att detta är fallet då Vattenfall är ett statligt bolag. 

Kolets kretslopp

1. Fotosyntesen binder mest koldioxid
2. Olja, kol och naturgas
3. Vi bränner fosila bränslen och hugger ner skog
4. Ja
5. Sedimentära bergarter
6. Halvförmultnad biomassa
7. Det blir till torv
8. Tre miljarder ton
9. Sex miljarder ton
10. -150 miljarder ton

PMI Preventivmedel

P: Med hjälp av preventivmedel kan man minska risken för oönskad graviditet och könssjukdomar.

M: Det kan vara svårt att få tag på i vissa delar av världen och vissa preventivmedel kan även ha biverkningar så som störd hormonbalans och det är inte garanterat att de alltid fungerar.

I: Själv anser jag att preventivmedel är positiva då de kan förhindra unga och personer som inte vill ha barn från att få det. Som sagt kan dock biverkningarna vara ett problem, men det finns även preventivmedel utan biverkningar (t.ex kondom). Tycker att alla bör bli informerade om hur preventivmedel fungerar i högstadiet.

Mens

Menscykeln 

Mensen är när ett av kvinnas ägg och medföljande hinna åker ut ur kroppen. Detta börjar hände i puberteten med 21-30 dagars mellanrum. Om man blöder mycket kan det betyda att man har mycket av ett ämne som förhindrar att blodet levrar sig. Man kan även få besvär innan mensen, pms. Detta kan orsakas av att man har en högre vätskehalt i kroppen, vilket kan leda till att man blir öm. 

Om mensen är oregelbunden kan det bero på att man är stressad, har ätstörningar eller har någon sjukdom. Om den är väldigt sen bör man uppsöka en läkare.

No frågor

25 Olja, Kol och Naturgas

26 80%

27 Det är blandat med olika andra ämnen, t.ex vatten

28 Man hettar upp stenkol utan luft

29 Det används till smältning av järn och stål och även elproduktion

30 En massa av förmultnande växter och vatten

31 Därför att det har samma nackdelar som kol

32 Olja producerar mycket energi i förhållande till hur mycket som används. Kol släpper ut mycket mer i förhållande till hur mycket som används

33 Alla är brännbara och används som energikälla (dock i olika skala). En tydlig skillnad är dock att energin i förhållande till massan är olika.

35 Olika vattenlevande organismer

36 Olika brännbara gaser och oljor

37 Propan och Butan det änvänds som bränsle i olika saker.

38 Bensin, Fotogen och Dieselolja

39 Att smörja bilen?

40 Asfalt

41 Att man hettar upp stora kolväten med kemikalier för att bilda mindre kolväten

42 De försurande och förgiftande gaser

43 Koldioxiden

44 Färg, plast och läkemedel

45 Man hettar upp olja så att den förångas sen så leder man inte den i ett torn med olika våningar. Dessa våningar har olika temperaturer så att gaserna stannar på olika ställen i tornet.

46 Det ger mycket energi i förhållande till massa

47 Det är inte bra för miljön och ett beroende av olja är inte hållbart i längden då oljan kommer ta slut efter ett tag då den inte återskapas särskilt snabbt.

48 Metan

49 Det är farligt för miljön och är lättantändligt. Sen så är det väldigt dyrt och man bör förhindra det om möjligt.

50 Det hittas i gruvor

51 Nej, man bör fokusera på förnyelsebar energi i så stor skala som möjligt. Olja må vara bättre än kol och olja är bara ett onödigt mellansteg till förnyelsebar energi.

52 Bensin har fler kolatomer och ger därför upphov till mer koldioxid.

53 Mättade

54 Butan och Metan

55 Omättade

56 Etyn och Propyn

57 Det används för att framställa Eten

58 Plast 

59 Den utsöndrar Etyn och får andra att mogna snabbare

60 Acetylen

61 Svetsning

62 Därför att de inte är mättade med väte?

63 Därför att den framställs ur olja?

64 Bannanernas Eten får applena att mogna snabbare

Robotlogg

Dag 1: Idag fick vi installera programmet som vi ska använda till att programmera våra robotar.

Dag 2: Idag skulle vi lära robotarna att köra framåt och att snurra två varv efter det. Det var mest 'trial and error' men efter ett par försök fick jag ett lyckat resultat som jag var nöjd med.

 

Dag 3: Idag skulle vi få roboten att köra så nära ett objekt som möjligt utan att faktiskt röra det. Jag kom  på att man kan ta avståndet till objektet - 6 / 17 rotationer så får man fram antalet rotationer man behöver för att komma så nära som möjligt. Om man hellre vill vara på den säkra sidan men möjligtvis komma lite längre ifrån så kan man lägga till ett par cm till avståndstalet vilket kommer resultera i att roboten kommer lite längre ifrån objektet.

Dag 4: Idag skulle vi få roboten att köra i en kvadrat med omkretsen 360 cm. Det var lite komplicerat då robotens svängar var långt ifrån exakta. Efter många försök så kom vi dock till slut fram till ett godkänt resultat.

Dag 5: Idag skulle vi börja använda trycksensorer som kunde registrera tryck. Efter ett par misslyckade försök kom jag på hur man gjorde och klarade uppdraget bra. Syftet var att man skulle få roboten att åka in i ett objekt, backa och sen snurra två varv. 

Muskler

Länk

Labbrapport Kroppens mått

Labbrapport kroppens mått

Syfte: Att hitta skillnader och likheter mellan killar och tjejers kroppsmått.

Utförande: Vi började med att mäta fotens längd sedan mätte vi: Vingbred, näsa, underarm, två leder på pekfingret, hela pekfingret, hattmått, runt axlarna och höfterna. Sedan jämförde vi varandras resultat och räknade ut en genomsnittsperson.

Materiel: Måttband

Resultat:

Slutsats: Genomsnittstjejen var något större än genomsnittskillen. Killen var dock lite bredare runt axlarna.

Blodet

http://www.youtube.com/watch?v=Lb2wUdQF1P4

Labbrapport hävstång

Labbrapport Hävstång

Syfte: Syftet var att dela en pinne och sedan jämföra vikten på dessa med varandra.

Materiel: Fogsvans, våg, pinne och måttband.

Utförande: Jag började med att gå ut och hämta en pinne. Efter detta så mätte jag pinnen och delade denna i två delar på mitten. När detta var gjort så skar jag av barken och vägde sedan de två pinnarna.

Resultat:

Slutsats: Om pinnarna var exakt lika stora så borde en persons staplar vara lika stora. Det är så för att i denna undersökningen tog vi längden gånger vikten, vilket innebär att om även om längden och vikten är olika så kommer produkten av dessa vara densamme.

Felkällor: En möjlig felkälla är att jag kanske inte var tillräckligt exakt när jag delade pinnarna.

Koka vatten

Labbrapport Koka vatten

Syfte: Syftet var att undersöka hur h2o reagerar när man värmer det till ca 100°C.

Materiel: Brännare, 200ml H2o, trefot med trådnät och en termometer.

Utförande: Jag började med att montera upp brännaren och trefoten. Sedan tog vi en bägare och fyllde den med 200ml H2o. Därefter satte jag på brännaren och mätte temperaturen efter varje minut tills vattnet nådde samma temperatur tre gånger i rad.

Resultat: Efter 15 min nådde H2o sin maxtemperatur. Det dröjde dock 4 minuter innan jag var helt säker på att H20s temperatur inte skulle stiga mer. Maxtemperaturen var 95°c. Jag noterade även att vattnets temperatur steg med lägre hastighet desto varmare det blev.

Slutsats: Eftersom att H2o temperatur steg inte mer efter 95° C då det H2o som blev varmare förångades och därför inte syntes på termometern. Temperaturen steg långsammare desto varmare det blev då lite av det vatten som blev varmare förångades.

Felkällor: En möjlig felkälla är att jag glömde att röra om i bägaren, vilket ledde till H2os temperatur inte blev densamma i hela bägaren.

Lista resultat

PMI Optik

+ Jag tränande lite varje dag under veckan då provet skulle vara. Jag förstod det vi gick igenom och tyckte att det var intressant. På laborationerna var jag engagerad och lyckades genomföra de experiment vi skulle göra. Jag tycker att min allmänna prestation tyvärr har varit medelmåttig, men detta kommer jag givetvis att förbättra till nästa arbetsområde.

- Jag borde ha övat mer istället för att bara läsa igenom läxorna en gång och så borde jag ha lagt lite mer tid på de labbrapporter som vi skulle ha skrivit till de laborationer vi gjorde.

I Jag tycker att jag var engagerad på lektionerna även om jag kunde ha gjort bättre ifrån mig på läxorna. I övrigt tycker jag att lektionerna har varit bra och ser fram emot följande arbetsområde. Jag tror tyvärr inte att mitt resultat kommer att vara så bra som det kunde ha varit. Jag vet inte varför, men under provet kändes det lite som om jag inte hade övat alls, även om jag hade gjort detta. Jag har av detta arbetsområde lärt mig att jag ska lägga mer tid på läxorna och behålla mitt engagemang på lektionerna.  Jag har även insett att mina labbrapporter blir mycket bättre om jag läser igenom ett par andra rapporter innan jag skriver min. Jag vet att jag egentligen kan göra en bättre insats och No är ett ämne som jag vet att jag är bra på.

Fem tips

Fem tips när jag ska skriva labbrapporter:



Försök att inkludera bilder i rapporten.

Skriv exakta utföranden som tydligt berättar vad som faktiskt hände.

Läs andras rapporter.

Försök att skriva bättre slutsatser som faktiskt är slutsatser och inte bara resultatet omformulerat.

Skriv utförligare och mer beskrivande.

Vad jag har gjort med labbrapporten

Jag har valt att förlänga stycket som handlar om själva utförandet. I efterhand tycker jag att det fanns mycket mer att skriva ner gällande vad vi faktiskt gjorde. Jag skrev även lite mer om min hypotes och resultatet då jag tyckte att det var nödvändigt. Jag har även lagt till ett par bilder som är tagna av Johannes Person då detta förtydligade min rapport.

Disektion av ett koöga (remake)

Labbrapport disektion av ett koöga

Syfte: Syftet med disektionen var att undersöka en kos ögas delar då de är väldigt lika en människas.

Hypotes: Jag trodde att musklerna skulle vara lättare att avlägsna och att det skulle finnas mer blod i ögat. Jag trodde inte heller att iris färgpigment skulle rinna ut över ögat, utan att de skulle stanna i iris.

Materiel: Koöga, pincett, sax, skalpell, skyddshandskar och två brickor.

Utförande: Vi började med att avlägsna muskler från ögats yttre. Runt ögats öppning (där ljuset kommer in) fanns iris som var väldigt mörk i färgen. Över iris fanns den sega hornhinnan som skyddar ögat. Glaskroppen var en geléaktig massa som flöt ut från ögat. I glaskroppen låg den genomskinliga linsen. Linsen var genomskinlig och mjuk.

Resultat: Ögats delar var upplagda på en bricka. Linsen, glaskroppen och iris låg på brickan. Resten av ögat låg på en separat bricka som vi använde för själva disektionen. Iris färg hade runnit ut över brickan. Vi testade att lägga linsen på på ett papper med text på vilket resulterade i att texten förstorades.

Felkällor: Jag mådde mycket illa av att kolla på när ögats skar itu, så jag kollade inte mycket på processen.

Labbrapport Prisma

Det naturliga ljusets spektrum

Syfte: Syftet var att undersöka vad som händer med ljus om man skickar det igenom ett prisma. 

Materiel: Prisma, optisk bänk, muff (4st), prismabord, elkub, lampa, lins (+10), färgfilter (rött, blått), lodrät spalt och en spalt.

Utförande: Vi monterade sakerna på den optiska bänken och tände sedan lampan. Vi lät ljuset passera en spalt och sedan ett prisma. När vi hade fotograferat det satte vi ett färgfilter framför. Sen så satte vi ett blått färgfilter framför. 

Spektrumet med det blåa filtret

Så här ser det ut med det röda färgfiltret

Det ofiltrerade ljuset

Spektrum som fanns på min mage!

Resultat:

Det vita ljuset: Det ’‘vita ljuset’’ delades till ett spektrum som visade regnbågens färger.

Det blåa ljuset: Det gjorde så att spektrumet visade blått, rött och ytterst lite grönt.

Rött ljus: Det resulterade i att spektrumet blev rött.

Slutsats: Prismat fick ljuset att brytas till ett spektrum. Detta beror på att färgerna med längst våglängd (minst energi) bröts mest och det men det med kortast våglängd (mest energi) bröts minst. När vi hade det blåa färgfiltret blev spektrumet rött, gulgrönt och blått. Vad detta bero på vet jag inte. När vi använde det röda filtret blev spektrumet rött.

Alla bilder är tagna av Johannes Person